2024-12-21
Syfilis
Orsakas av en bakterie, Treponema pallidum. Syfilis kom till Europa från Amerika i
slutet av 1400-talet med Columbus skepp. Den fick en snabb spridning och var ända fram till 1940-talet en
folksjukdom i världen. Sedan upptäckten av blodprov för att påvisa bakterien (1906) och penicillinet har
sjukdomens förlopp kunnat hejdas, men har i vissa länder som Ryssland och de baltiska staterna fått en stor
spridning sedan början av 1990-talet och är där vanligare än klamydia är här i Sverige.
Syfilis smittar framför allt genom sexuell kontakt (samlag, petting och oralsex). Sjukdomen
är sexuellt smittsam under de första två åren efter att en person blivit smittsam, men kan därefter också smitta
från mor till foster under graviditet.
Utbredning: I Sverige ses endast cirka 100 fall per år av
tidig sexuellt smittsam syfilis medan man oftare genom blodprov upptäcker s.k. sen latent icke sexuellt smittsam
syfilis hos personer som invandrat till Sverige.
Symptom: Tidig primär syfilis yttrar sig som ett
icke ömmande förhårdnat sår på ex. penis, blygd eller läppar. Detta inträffar 4-10 veckor efter
smittotillfället. Samtidigt har man svullnad och lätt ömhet i lymfkörtlar i ljumskar (om sår genitalt). Efter 6-12
veckor kan man sedan eller som första symptom på sjukdomen få ett icke kliande lätt fjällande ljusrött utslag
på bål och extremiteter. Typiskt brukar vara utslag i handflator och på fotsulor. Samtidigt kan man ha
lätt feber. Man har då sekundär syfilis. Utslagen försvinner och sjukdomen går in i latent fas.
Den kan inom något år spontant läka men hos åtminstone 30 % av smittade finns bakterien kvar och kan
efter 10-20 år ge besvär som hudutslag, nervsjukdomar av olika slag så väl psykisk sjukdom som neurologiska
besvär exempelvis balanssvårigheter. Den kan också angripa hjärta och kärl, men även andra inre organ. Man
har då tertiär syfilis.
Många personer som blir smittade med syfilis får inga symptom alls, varken tidigt eller sent
i förloppet.
Risker: Fosterskador. Flera år efter smittotillfället kan
sjukdomen, om den är obehandlad, ge permanenta ibland dödliga skador på olika organsystem.
Undersökning:
Pinnprov från sår som kan undersökas i mikroskop. Vanligast upptäcks den dock med blodprov som påvisar
antikroppar mot syfilis. Man kan oftast med blodprov också se om sjukdomen är tidig eller sen i sitt förlopp. Tidigast 6-7 veckor efter
smittotillfället kan blodprov påvisa syfilis.
Behandling:
Behandling med penicillinsprutor är vanligast. Vid penicillinallergi kan annat antibiotikum väljas. Behandlingen
sker ibland inneliggande på sjukhus eftersom man vid behandling kan få en kraftig feberreaktion under det första dygnet.
Uppföljning: Syfilis är införlivad i smittskyddslagen.
Partnerkontroll och kontakt-spårning görs alltid. Alla som behandlats följs med blodprov i minst ett år.
Vid tidig syfilis skall blodproven bli normala (negativa). Vid sen syfilis som är behandlad görs uppföljning i
två år och blodprovsvärdena kan då fortfarande vara positiva, men betyder att man har antikroppar och inte
aktiv sjukdom.
|
